Sommarkrysset, Del 1

Hej! :D
Igår var det Sommarkrysset! Asså, herreguud va grym människan är! Och ja, jag syftar på programledaren. Vem annars? ;) Nej, men allvarligt talat. Jag tyckte faktiskt att han gjorde mycket bra ifrån sig. Får se om jag går på något mer kryss, men det blir inte förrän i augusti isf. Nu kommer snart en genensam semester med familjen, och då känns det inte som att jag kan lämna dom.. ;P
Vi hade jättekul igår. Vi var, när alla var på plats, sex stycken; Jag, Annika, Lena, Mikaela, Denise och Micke. Alla var jätte trevliga. Det var första gången jag träffade Denise och Micke, och dom var supertrevliga! :D
Sen träffade jag en massa annat måns-folk också. Bl a Issa, Rebecka, Alexandra, Erika, Magdalena och sen några till som jag inte riktigt vet vad dom heter. Det var hur som helst skitkul att träffa dom också! :D

Är hemma hos Annika nu, och tänker därför inte skriva så mycket mer just i denna stund. Skriver utförligare om dagen när jag kommit hem. :-) Måste ju vara lite social också! Hihi (a)

Så, vi hörs senare. Jag är hemma igen vid 18-tiden. :)
Puss

Allsången

Satt och tittade lite på klipp från premiärprogrammet av Allsång på Skansen. Jag var där tillsammans med Annika och Lena, och så träffade vi en massa annat folk också.



Den här låten var skitkul att lyssna på. En grej som är lite jobbig är att den är så jääävla lång! Och han drog tydligen över sin programtid med en hel minut, vilket ledde till att man bara fick höra första versen av Måns och Tomas version av Sommaren är kort. Det var lite synd... Hör ni vilken allsång det är när refrängen drar igång?! Haha, det var så jävla kul! xD

Nu ska jag snart dra mig iväg till tåget, men först ska jag ringa Sara och sitta kvar här ett litet tag till. Hoppas ni alla mår bra. Och tro det eller ej, men jag skickar faktiskt en speciell hälsning till Amanda, som imorse åkte iväg till London. Hon ska gå på den nya Harry Potter-filmen där imorn tror jag det var. Hoppas du har kul min vän, men inte för kul! Och vill ha dig tillbaka hit så kära inte ner dig i London alltför mycket! ;)

Puss o kram

Min favoritscen

Okej. Nu har jag ÄNTLIGEN sett det 25e och sista avsnittet som finns tillgängligt av Gossip Girl, än så länge iaf. Min favoritscen kan därmed utses. Valet är inte alls svårt. Jag kan inte fatta att det skulle ta en sån jäkla tid! :o :P Så, här är det:

Min favoritscen.

Vet ni vad det sjuka är? Det här är den absolut sista scenen på hela säsongen. Tänka sig, va? ;)

Nu ska jag sova. Godnatt!

Up-date

Hello, everyone. Seems to be I can't stop thinking, writing and talking in english, so I guess you'll just have to live with it.

Haha, nej men asså seriöst. Jag vet inte vad som har hänt. Om jag bara skulle prata utan att tänka mig för nu, så skulle allt jag säger vara på engelska! Det är helt sjukt, men så är det. Jag får verkligen tänka mig för innan jag öppnar munnen så att det jag säger är på svenska och inget annat. Det känns märkligt, men å andra sidan antar jag att jag faktiskt lär mig något genom att tillbringa hela dagarna, eller större av deom iaf, med att sitta och titta på Gossip Girl. Jag har sett 24 av 25 avsnitt under den senaste veckan, och jag står nu inför ett stort val. Nämligen: Ska jag kolla på det sista avsnittet på säsong två nu, eller ska jag vänta? Om jag ska kolla på det nu, finns det ingenting mer på gossip girl-fronten som jag inte har sett, och då måste jag, verkligen MÅSTE jag vänta med nytt gossip tills i höst när serien börjar igen. Om jag å andra sidan inte kollar på det nu, finns det fortfarande något inom gossip girl jag ännu inte har sett (vilket då också innebär att jag riskerar att få reda på vad som händer i det sista avsnittet utav någon annan utan att ens ha sett det själv).... Fattar ni problemet?! ;)

Okej, jag vet att det där inte var sunt, men det var bara lite tankar som rörde om i skallen på mig. Det känns bra att det inte är kvar därinne längre. Jag har nu bestämt mig för vad jag ska göra. Och självklart väljer jag det som är mest troligt att en missbrukare väljer. Det är självklart att jag kommer se det 25e och sista avsnittet ikväll! Varför skulle jag inte?! Ytterligare 42 minuter med Serena, Blair, Nate, Dan, Jenny, Vanessa och Chuck. Vem säger nej till det, egentligen? INGEN! ;)

Imorn stickjag iväg igen. Kommer visserligen hem på söndag, men försvinner sedan igen på tisdag och kommer då inte hem förren på torsdag. Okej, okej. Jag vet vad ni alla tänker; "Vart ska hon nu då?" Jomen serrin, det är jag just påväg att berätta för er, snällt va? :)
Imorn åker jag upp till min vän Annika i Tubma. På lördag morgon åker vi in till stan och tillbringar förmiddagen utanför ett stängt Gröna Lund. Vid insläpp rusar vi in och tar plats på bänkarna framme vid scenen (förhoppningsvis, iaf...) och sedan sitter vi där oh väntar på att klockan ska bli 20.00 och att Sommarkrysset ska börja!! Någon som vet varför just nu på lördag? Någon som har en VILD gissnig? Inte det? Nähepp, men då ska jag berätta det för er också (kan ni inte tänka ut NÅGONTING själva? :o ;)). En viss Hans Zummerlove är programledare , och det KAN man ju bara inte missa, eller hur? :-) Det ska bli så kul att träffa Mia (och Maja?), Madde, Issa, Emma och alla andra igen! :D
Sen tar jag tåget hem från Annika på söndagen, och packar upp och packar om inför avresa igen på tisdag förmiddag. Då ska jag ocg Levina, och eventuellt Amanda och Sara också, ut till Elins sommarstuga. Vi är ensamma i stugan från tisdagen till torsdagen, och det ska bli så sjuuukt skönt att komma ifrån stan och all stress (det är sommarlov, hallå?!?!) ett tag. När jag sedan kommer hem har hela familjen semester tillsammans, så då hittar vi förmodligen på något. Kanske Göteborg i sommar igen. Vi får se vad det blir. :-)

Sådär, ja. Nu har ni fått en aktuell up-date, och förklaringar till kommande frånvaro av bloggar. Hoppas ni ursäktar mig. Jag lovar att ta igen alla blogg-missar under hösten! :-)
Nu MÅSTE jag kolla på det sista avsnittet av Gossip Girl. All this not knowing what's going to happend, it is KILLING me! ;P

You know you love me.
XOXO
Gossip Girl
(Alias Elina.)

Back from the dead

Okej, jag inser det, jag med. Det finns ingen ursäkt i universum som är nog till ett såhär långt blogg-uppehåll utan förklaring innan.
Om sanningen ska fram (och det ska den ju, eller hur?) så har jag faktistk egentligen inte haft någon tillgång till en dator på nästan två veckor, men ändå.

På fredagen den 26/7 lämnade jag Sverige i ett flygplan med Fritidsresor och tillsammans med en hel hop andra förväntansfulla resenärer mot Cypern. Väl där solades och badades det en hel del. Men vi åt också helt fantastisk mat på hotellet och poolunderhållarna (ett gäng från Tyskland och ett från England) var stunfdtals roliga, stundtals irriterande. Precis som det ska vara, eller vad säger ni? ;)
Bilder från den veckan finns på min bilddagbok. ejohansson93.

När jag kom hem ringde Sara nästan dirket, och vi pratade om lite allt möjligt. Efter det har veckorna som gått bara flutit på. Det har inte hänt något speciellt, och jag kan väl egentligen inte påstå att jag har gjort speciellt mycket för att ha något konkret att göra. Jag har varit ute och gått en hel del med Levina, men även själv. Jag har också hunnit med att träna lite, och gått några svängar på golfbanan med mamma och pappa. H.ar bestämt mig för att satsa på det här nu. Det känns som att jag måste hitta på något konkret som fördriver min tid på ett vettigt sätt. Vad som helst är nog bättre än att sitta hemme och kolla på Gossip Girl, Grey's eller Beverly Hills hela dagarna... Annars har det som sagt inte hänt så mycket i mitt liv den gågna månaden.

Samma dag som vi åkte till Cypern, hände något som hela världen uppmärksammade rejält. En legend gick ur tiden, Michael Jackson. Även om han inte finns med oss personligen längre (vid närmare eftertanke har han nog egentligen inte gjort det på väldigt länge), så jag jag helt och hållet övertygad om att han kommer att leva vidare genom sin musik. I min mening är MJ större inom musiken än någon annan som någonsin levat. Han är, var, i min mening, större än både Elvis och John Lennon. Är var är en legend, en ikon. Många har honom som idol, och jag tror inte att det kommer att förändras nämnvärt, om alls över huvudtaget. Snarare åt det posivita hållet isf. Michael Jackson var, och kommer förmodligen alltid vara, det största inom popens historia. Det är ju trots allt inte för intet han fortfarande kallas "The King of Pop".

King of Pop, R.I.P.

Innan jag lägger det här bakom mig, om det nu går, (sitter faktiskt med MJ i lurarna i skrivande stund..) vill jag bara säga att jag tycker att den minnescermoni som hölls för MJ i LA var otroligt vacker. Den var visserligen i stort sett totalt opersonlig, men jag tycker faktiskt inte att det gör så mycket. Det var vissa talare som var bättre än andra, vissa som visade sorgen tydligare än andra, men ingen med facit i hand var allt bara en uppvärmning inför vad som skulle ske på scenen bara några minuter från slutet. När Michael Jacksons dotter, Paris 11 år gammal, gick fram till mikrofonen höll jag andan. Detta insåg jag dock inte förrä efter hon var klar. Då andades jag ut, och jag började störtgråta! Vet att jag inte var ensam om detta, och det var utan tvekan det sorgligaste jag sett. Hennes sista ord, "Daddy, I love you so much...", har estlat sig fast i min hjärna, och jag jag börjar nästan gråta igen när jag nu tänker på det igen. Stackars flicka...

Nu så, det var mina tankar om MJs död. Jag var hemma när han dog, men jag hade ingen tillgång till dator eftersom den var inlämnad på service. Nu har vi dock fått tillbaka den, sedan någon vecka tillbaka om jag ska vara helt ärlig. Jag har ingen förklaring till varför det här inlägget inte kommit tidigare, men här är det i alla fall. Nu ska jag kolla på ett avsnitt till av Gossip Girl, och sen ska jag sova. Hoppas ni mår bra därute. Jag mår toppen iaf. Sitter just i detta nu vid min alldeles egna dator. :D
Ska se om jag kanske kan få iväg ett inlägg till imorn, men kan inte lova något...

Puss o godnatt!<3

En vecka kvar, sen börjar sommarlovet

Asså, förlåt. Jag vet att jag har varit kass på att blogga här under några dagar nu. Det värsta är att jag egentligen inte har någon riktigt bra förklaring till varför jag inte har bloggat. Jag skulle kunna skylla på att jag det inte funnits tid, men det stämmer inte riktigt och ljuga ska man ju tydligen inte göra.. det är i alla fall vad folk har sagt till mig... Så nej, den funkar inte. Får väl helt enkelt skylla på att jag inte orkat då. Det stämmer i alla fall lite grann...:P Och så har jag läst. OjojOJ vad jag har läst! Nackdelen med att läsa så mycket i ett kör är att det man läser förr eller senare tar slut, och om man, som jag, läser ca. 200 sidor /dag tar dom snarare slut förr än senare... det är något jag har fått lära mig den hårda vägen... - Men jag ger mig inte! Började läsa om "Om jag kunde drömma" i förrgår, och nu är halva utläst. Haha. Jag vet, jag ÄR bestatt. Men det känns som en trevlig bestatthet. :P Att se Edward Cullen framför sig så fort han säger något eller något ansiktsuttryck beskrivs är ju inte något man tackar ej till i första taget om jag säger så. ;P
Även om jag FÖRSÖKER dra ut på boken den här gången, kommer den snart att vara slut, och detta kommer bli ett problem, för jag vet inte hur jag ska få tag på bok nummer två!! =O Någon som kan låna ut den? Hör av dig isf!

Nu ska jag snart gå och göra mig iordning för kvällen. Måste, även fast det är somarlov nu, gå och lägga mig dtidigt och gå upp tidigt EN vecka till. Den här veckan jobbskuggar jag nämligen på vererinärkliniken här i stan, och jag börjar 07.30. Tidigare än skolan till och med! Men det går bra. Det är lite jobbigt att jag måste cykla dit och hem (det är ungefär 5 km enkel sträcka) eftersom man är rätt trött i benen efter en hel dags gående och stående, men det gör ändå inte så mycket. Jag får inte gör så jättemycket, men jag får titta och fråga hur mycket jag vill. Det är sjuuukt interesant att se hur dom jobbar, och sen är jag ju inte ensam heller. En kille som heter Micke (eller ja, han kallas för det iaf...) är också där och tittar, men han har en gymnasieutbildning bakom sig och hålelr påa tt utbilda sig till veterinär så han får göra mer än bara titta, om man säger så. Inte för att jag är avundsjuk eller så, inte alls (jag LOVAR! Det kanske låter så, men så är det verkligen inte!). Det är snarare tvärt om. Jag är ganska lättad över att jag mest tittar, för ajg tror inte jag är tillräckligt "modig" (?) för att behandla dom själv än, även om det bara handlar om kloklippning av en nersövd hund (det är faktiskt läskigare än det ser ut! Klipper du för långt börjar det FORSA blod...).

Måste börjar dra mig mot sängen nu. Men jag skriver så fort ajg får tillfälle, ork och något kul att skriva om! :-)

Puss<3

Sista raden

Då var allt slut, då. Jag tillhör inte någonstans just nu. Det känns tomt. För ca. två timmar sedan lämnade jag Tallåsaulan och skolan bakom mig, och jag kommer förmodligen aldrig sätta min fot i de där korridorerna igen. Många av de andra som går på Duve i höst kommer gå förbi Tallås varje dag, och kanske vid något tillfälle har läge att titta in och hälsa på en kort stund, men inte jag, inte. Fast det är ju självvalt, så jag har väl egentligen ingenting att klaga över. Men jag kan inte sticka under stolen med att jag kommer sakna mycket av det. Inte den stressiga perioden i slutet av första terminen i åttan, men i övrigt kommer jag sakna det mesta. Det är förvånandsvärt svårt att inse att det varkligen var "hejdå" idag. Jag tror, att även om det inte har varit den allra bästa sammanhållningen i klassen under de här åren, kommer det kännas konstigt i höst när jag den 17/8 tar de första stegen mot den första lektionen på gymnasiet. Det kommer, utan tvekan, att kännas skumt, men jag tror det är värt det. Högstadiet är nu ett avslutat kapitel i mitt liv, och jag känner såhär efteråt att det är tre år jag kan titta tillbaka mot och le. Le för att jag har kommit så nära mina vänner, le för att klassen till och från har varit rätt skruvad och le för att allt är slut. Efter sommaren kommer ett nytt kapitel att börja skrivas, men än så länge är det ingen som har en aning om hur ens den första sidan kommer se ut. Inte ens jag. Jag har tänkt att försöka dokumentera hur mitt liv utvecklar sig när jag inte bor hemma, men det är förstås något jag inte med 100 % säkerhet kan lova. Allt jag kan säga är att jag har tänkt tanken, och det varkar vara en bra idé. Och det lär ju inte bli svårt att få tag i internet nu heller eftersom avslutningspresenten från mamma, pappa, Agnes, mormor och morfar var e n laptop med tillhörande dongel. Denna present tackar jag er djupt för, ska ni veta! Hoppas bara att ni läser det här...

Ikväll lör jag ut mina föräldrar ur huset, och Levina, Amanda och Sara träder in. Jag känner på mig att det kommer att bli kul ikväll. Kanske kyckas vi, kanske inte...:)

Nu måste jag släppa det här och gå vidare. Man kan inte tänka för mycket på det som har varit, även om jag inser att det kommer vara svårt att låta bli. Men jag vill verkligen inte översämmas med känslor just nu. Det orkar jag inte med. Även om det kanske är just idag det skulle vara okej, eler mer okej än någon annan dag iaf...

Återigen, det känns tomt. Jag tillhör ingen längre. Jag är utkastade från Tallås, och inte än intagen på Kvinnersta eller någon annan skola heller för den delen. Men som en lärare sa när hon sa hejdå till oss i eftermiddags; Vi har vuxit ur Tallås nu, vi är för stora. Nu väntar gymnasiet. :-)

Äsch, vafan. Ha det BÄST nu. Fullt ös, medvetslös! xD
Puss<3

Tillbaka från dvalan

Okej, jag vet att det var evigheter sen jag bloggade sist, men jag har blivit beroende. Visserligen ett par månader efter alla andra, men det är självvalt. Jag menar, bara för att jag för kanske tre månader sen inte kände att jag ville göra som alla andra och vara helt BESATT av blodsugare och människovargar så bertyder ju inte det att min tid kommer också, eller hur? ;) Haha.

Jag är besatt, det kan jag nog erkänna nu. Jag har ramlat ner i avgrunden. ;)

(För er som inte fattade hinten "blodsugare och människovargar" var det Twilight-böckerna jag syftade på. Har läst första och halva andra för mindre än en vecka! xP)



Färgade håret för någon dag sen också! Har ingen före-bild, mend et finns säkert någon bild på mitt hår någonstans på den här sidan... Här kommer i alla fall en efter-bild! :D

Vad tycker ni? :)

Puss!<3

Första doppet! :D

OjojOJ vilket väder vi har haft den här helgen! Och jag är ju inte sämre än att jag varit ute 95 % av tiden (de andra 5 % gick till läxor innomhus...)! :D Igår tog jag dessutom mitt premiärdopp! :D Bilder kommer senare. :-) Levina, Amanda, Sara och Saras syster Åsa var också med. GUD va kul vi hade! Och vattnet var riktigt sköööönt! :D

Nu ska jag strax stick till skolan, kan rent av vara så att Levina står och väntar på mig. :P

Här kommer iaf lite bilder från idag! :D

E

L

S

A

ELSA

Solen skiner över heeeela Sverige

Hej! Åh, herregud vilket väder vi har! Jag missade några värdefulla timmar imorse p.g.a läxor, men efter ca. 10.00 har jag legat ute på gräsmattan och bara skeeekt! Haha! :D
Igår var vi hos Sara. Det var jag, levina och Amanda. ja, och så Sara då. Men det var lite annorlunda. Vi började, precis som vanligt, med trippen till Kvantum och Willys, och sen bar det av hem till Sara. Det kommer lite bilder från hemvägen i ett annat inlägg...Haha..
Jag införskaffade en Ben & Jerrys' (kommer inte ihåg vad den hette, men det var choklad och hallon i, och god var den!), och det gjorde Amanda och Levina också. Vi hade olika smaker alla tre. Vi fick öfr oss att vi ville se Björn Kjellman som transa i Livet är en Schlager, så den filmen kollade vi på. Levina somnade kort efter att den var slut, men jag, Amanda och Sara höll igång en stund till. Inte så länge dock. Jag och Sara sova innan halv två. Amanda låg vaken. Hon pratade förmodligen med Doglas (fråga mig inte vem, för det vet jag inte. Och det är heller ingen idé att fråga Amanda, för hon vet inte heller).

Nu har jag inget mer att skriva om. Jo! Erik (Segerstedt) har börjat blogga igen! Skitkul! Speceillt med mobilbloggarna! men det är bara det att kag inte kan kolla på dem... LJUDET PÅ DATORN ÄR FORTFARANDE BORTA!! ...:@

Puss